14 juni

Just hemkommen från ett (förmodligen sista) besök i Rotorua. Satt där i bilen och bara kollade ut över våra gröna kullar och... kor och insåg att detta är mina sista ögonblick i underbara Nya Zeeland. Imorse när vi åkte (jag, Jim och barnen), så var det lite dimma längsmed vägen. Det var så häftigt för kollade man upp så var himlen blå, men framför en så var det mesta täckt utav grå dimma. Kollade man till vänster var det en lite lättare dimma så man kunde se konturer av träd och annan växtlighet och så lyste solen ner över allt.

ÅH, jag vill ju hem, men detta är alldeles för bra för att lämna bakom sig. Får se hur jag löser det här dilemmat, för samtidigt som jag gärna vill stanna kvar så är NZ på tok för långt hemifrån och alldeles för isolerat från den stora världen. Bo här permanent skulle jag alltså förmodligen inte klara av. Inte nu när jag är ung i alla fall!
 
Nåja, som sagt så var vi i Rotorua idag, det är en otroligt fin vinterdag. Vi har dörren öppen här hemma nu eftersom det är för varmt inne - vanligtvis brukar jag sitta och hacka tänder framför den öppna spisen utan vidare framgång i att hålla mig varm. Så det är ju perfekt :) Som en vårdag inför den svenska sommaren jag är påväg till! Har inte mycket mer att dela med mig utav, så vi hörs när vi hörs!
 
Laddar upp en av mina favoritbilder som jag tagit här i Nya Zeeland. Te mata peak i Havelock North.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0