emjc

Min resa till NZ

Kom på ett inlägg som jag helt har glömt bort att göra. Allt som hände under min resa hit till Nya Zeeland. Det var ju helt otroligt. På varje ny flygplats jag hamnade på (det var ju några stycken), så var det självklart någonting som skulle hända. Vissa gånger positiva saker, andra mindre positiva. Förutom i Singapore eftersom det bara var som någon slags mellanlandning och vi inte behövde gå någonstans. 

 

Började i alla fall i Umeå runt 8-tiden. Jag blir incheckad på mina två flyg ner till Frankfürt (UME-ARN, ARN-FRA), men därifrån skulle jag fixa boardingkorten vidare till Wellington. Jag blev tillsagd att när jag kommer till Frankfürts flygplats så MÅSTE jag hålla mig i samma terminal och bara hitta antingen en Qantas-disk eller British Airways-disk eftersom de samarbetar. Jag checkade in mitt bagage, fick lite papper som jag skulle visa upp när jag skulle boarda de nästkommande flighterna. De stod dock och grejade med dessa papper i kanske 40 min? I säkerhetskontrollen blir jag självklart slumpmässigt utvald för att kollas lite extra på. Men detta är Sverige så det tar inte så vidrigt lång tid.

 

Kommer till Arlanda, har lite grejer jag måste fixa där. Som att ta ut lite NZ-dollar, köpa en adapter så att jag kan använda mina elektriska saker här, kollade runt i butiker och grejer eftersom jag hade 6 timmar att döda helt själv. Blev givetvis ett besök på Starbucks också. Sprang på mr Stefan Holm faktiskt och när jag sedan gick och skulle köpa värktabletter (just in case), så säger killen i kassan "det strålar verkligen om dig!". Det går att nämna att jag hade världens fulaste kläder (tänkte mest på bekvämlighet eftersom jag skulle resa i fan 48 timmar), jag kände mig skitful eftersom jag inte hade ett enda litet spår av smink i ansiktet, håret var uppsatt i en slarvig knut osv. Men tack, jag blev lite glad i alla fall! Nåja, efter hur lång väntan som helst - vidare mot Tyskland.

 

Äntligen framme i Frankfürt. Här tänkte jag på att absolut inte lämna terminalen eftersom det var det de hade sagt i Umeå. Jag skulle bara hitta en Qantas eller British Airways-disk. Det är gult överallt och det står Lufthansa på precis varenda skylt över hela jävla terminalen. What the..? Jag går och frågar en Lufthansa-tjej och hon börjar skratta och ba "ja då har du en liten bit att gå. Först går du dit bort till höger och så får du gå ett tag tills du kommer ut till entréhallen, sen ska du följa bokstaven D fast egentligen ska du till E tills du kommer upp för en trapp, därifrån ska du ta tåget (haha Kajsa, samma tåg som vi tog när vi skulle till USA ju) till terminal 2 och sen måste du gå ner till checkin-diskarna och så kommer du se Qantas längst bort till höger". Ja men just det, inte fan skulle jag lämna terminalen - nej nej!
Efter en promenad/tågtur på sisådär 45 minuter kommer jag äntligen fram till en Qantas-disk som checkar in passagerare som ska med flighten mot Singapore/Sydney. Puh. Går dit och lämnar fram bokningsreferens m.m.  Killen bakom disken kollar på mig och "eh.. du måste ju ha en hemresa inbokad, vilket du inte har. Du får bara stanna i Nya Zeeland i tre månader annars kommer du att bli utslängd."- Stressmoment 1. Jag står där som ett frågetecken, och säger att "jag har visst en hemresa inbokad i Juni. Och jag har ju visum så att jag ska få stanna längre, titta här!". Lämnar fram visum och så ler han bara "men det var ju den här jag ville ha!! :)" MEN SÄG DET DÅ. hahaha.

Seeen börjar han tjata om bagagenr. Jag antog att det inte var bagagetag:arna eftersom de var på första sidan i passet och jag trodde att han hade sett dem eftersom han bläddrat igenom passet ca 4 gånger. Hur ska jag veta bagagenr?! Han bläddrar fram och tillbaka i mitt pass, tänkte att det var något som de i Umeå skulle ha klistrat in nånstans, han bläddrar igenom typ 4 gånger till och frågar återigen efter bagagenr - stressmoment 2. Men jag visade honom tag:arna i alla fall och återigen säger han "men det var ju precis det jag ville ha :)" GÅ OCH DÖ, kolla passet ordentligt då för fan. Hahaha. Sen var det bara att gå till gaten och jag tog mig vidare till Singapore.

 

Singapore var bara en mellanlandning, skulle åka med samma plan och i princip med samma personer till Sydney. Så vi landade vid och kom in till samma gate där vi sedan skulle åka ifrån igen. Planet skulle bara tankas, städas och fyllas på med mat och sånt. Så jag hade tre timmars dö-tid där också. När jag besökte Evelina nere i Göteborg, som då har jobbat som barnflicka åt en familj där nere, så gav mamman i den familjen mig typ 40 singapore dollar eftersom de hade de pengarna över från deras resa dit. Så sjukt snällt, det fick bli en god matbit eftersom jag inte är så pigg på flygplansmat och därmed inte hade ätit särskilt ordentligt på över 15 timmar. Har dock större delen av pengarna kvar. Kanske blir Singapore igen på hemresan haha, en till matbit maybe? ;)

 

Äntligen framme i Sydney. Blev helt varm i kroppen av bara tanken att vara i Australien. Australien och Nya Zeeland har jag på något vis drömt om i hela mitt liv, så trots att jag inte sovit en blund på över två dagar så kändes det helt underbart. Jag skulle dock in till en ny terminal = ny säkerhetskontroll. Vem tror ni blir fakking slumpmässigt utvald... IGEN? hahaha. Och nu är det inte Sverige, det är Australien mina vänner. Så jag går igenom metalldetektorn, och det går jättebra, inget piper eller så. Sen när jag får igen min väska och sådär så kommer en stor, medelålders man fram till mig och håller fram ett papper som han ber mig att läsa. Där står det att jag är random selected och dom ska kolla det och det och det och ifall jag vägrar så slutar min resa där och då. Ja, vad ska jag göra? Säger såklart att det är ok. Han tar en pinne med en papperslapp på och drar över mina kläder (väldigt noga), han ber mig öppna min väska och börjar peta runt med pinnen där också (ännu mer noggrant). Pappret som satt på pinnen stoppar han in i en maskin som börjar pipa en massa (trodde typ att jag hade fått droger eller något på mina kläder hahaha). Sen säger han "ok, en tjej kommer att visitera dig nu", tänkte direkt ba men guuud... tänk om jag måste klä av mig och grejer... snälla snälla snällaaaa jag vill inte. Men det var inte det, tack gud. Så hon kände bara som vanligt haha. Så jag klarade det testet också. Hela den säkerhetskontrollen tog kanske 40 min.

 

Sen fick jag vänta några timmar till på mitt flyg till Wellington. Började läsa Sofi Fahrmans bok Elsas mode på planet mot arlanda, som jag då läste ut precis innan boardingen mot Wellington, snacka om att man har haft tid att läsa då hahaha. När vi sedan ska boarda flighten mot Wellington så funkar inte mitt jävla boardingkort. Nähepp. Så jag får gå till en annan disk där hon börjar ringa några samtal och hon snackar om någon jävla senare flight och allt möjligt. Jag var nästan påväg att bryta ihop där, ska jag verkligen behöva vänta ännu mer?! Så kollar hon på mig och säger typ "alltså vi har tyvärr ingen fönsterplats, den platsen har blivit dubbelbokad, men går det bra om du sitter mot gången? Annars har vi ett plan som går imorgon kl blablabla." Var det det som var problemet? Jag har ju inte bestämt vart jag ska sitta, klart jag sitter vid gången om det ska vara så, vad tror du kvinna?! hahaha. Lättnaden där.

 

Så ja, efter det var jag framme i Wellington. Finally. Men här vill de ha koll på vad man har i bagaget och eftersom  jag har massa ridutrustning med mig så ville de öppna min väska och spana in grejerna. Hade tvättat alla kläder och diskat ridskorna och allt (finns ju bevis på det på bloggen!!), men trots det så tog de mina skor och sporrar och diskade dem en gång till. Sen var det lugnt. Så det hann hända mycket på mina två dagar på resande fot. Är glad att jag inte behöver göra något liknande på minst ett år. 

 

Är mäkta imponerad om någon orkat läsa hela det här inlägget också ;) puss.

 

Klart man orkar läsa!! ja du, denna resa kommer du ihåg hela ditt liv :) Puss på dig.

Jag orkade också läsa, ALLT ;)

Alltid lika kul att läsa din blogg, så självklart orkar man läsa allt ;)

Kluczem problemów macierzy [url=http://elizabethsloans.co.uk/teoria-raid-6/]RAID 6[/url] są grupy dysków o określonej logice w sterowniku, które chronią znane z dodatkowymi bitami, dzięki czemu utrata 1 lub 2 dysków nie niszczy informacji (mówimy tu ale o stanie raid 5 i 6). Dodatkowe bity – parzystość – umożliwiają odtworzenie utraconych danych poprzez odczytywanie wszystkich danych z nowych dysków i wypisanie na dysku zastępczym.

Kłopot z RAID 5 liczy na tym, że monety mają błędy odczytu. Napędy SATA są powszechnie określane z brakiem odczytu błędów (URE) wynoszącym 10 ^ 14. Co oznacza, że raz na 200 000 000 sektorów dysk nie będzie mógł odczytać sektora.

Cot bed [url=http://furniturestuff.co.uk/]Nursery furniture set[/url]

Hookup Girls Utilizes Free of charge Affairs? A Great Horizontal
Advantage!

Free hookup females dating apps on the web is the answer if
you're tired with gonna cafes and groups just to
be prevented, or perhaps even worse, laughed at. I understand what it's like because I've been there.
I found myself single and eager during the working day -- I essential a new companion -- nevertheless i kept on striving because I
needed hardly any other selection. If you're an individual man who would like to hookup with
hot females without planning to those spots where girls are on your own, than the article may just improve your daily life.
It is going to describe why courting on the internet is the
best substitute if you're a male who may be shy to technique a lovely lady within a bar or
membership.