emjc

Sedan jag började öppna upp mig själv mer och låta lite fler saker komma in på livet så känns det just nu som att det bara har sårat mer än det har gjort nytta. Jag känner mig mer ensam än någonsin och om jag kommer någon individ nära så tas den alltid bort från mig. Det är i alla fall så det känns nu. Det känns också som att ingen förstår, eller som att alla är mer upptagna med sig själva för att ens orka bry sig. Så som sagt, mer ensam än någonsin. Nåja, no pain is forever och tiden kommer att läka detta sår.