emjc

 

Chris gjorde ett finfint litet fort åt oss barn igår. Haha. Sjukt kul.

 

 

 

Dessa små krabater blir verkligen bara sötare och sötare ju längre tid som går. Det har blivit riktiga tjockisar av dem nu.

 

Så igår fick jag agera barnvakt åt en familj som bor ca 1 mil härifrån. Jag hittar ju utan problem till motorvägen, och jag visste åt vilket håll jag skulle. Sedan får jag veta att jag ska komma till "Peka Peka" och sen ska jag svänga höger till deras uppfart. Om jag får syn på "Greenhill Rd" så har jag åkt för långt. Mamman i familjen sa att hon kunde knyta fast en ballong vid infarten till dem och ännu fler ballonger längs vägen genom skogen. Super!

 

Jag åker och åker och åker, tror att jag har missat allting, men helt plötsligt får jag syn på Peka Peka - YES! Sen är det kolsvart längs hela vägen, hon sa något om att när det blev två filer så skulle jag hålla höger och svänga av så fort jag ser en blå brevlåda. Tror ni att det var kolsvart där runt kl 19 eller? Tror ni att dom har gatulysen? Tror ni att det var lätt att se en blå brevlåda? Tror ni att jag kunde se någon ballong nånstans eller? Nä. Så jag såg den där jävla Greenhill Rd och vips så hamnade jag i Waikanae som då är en helt annan stad. Hahahha, lyckat. Jag fick ringa Hollie och vända tillbaka så fick hon komma och möta mig på Greenhill Rd och tillslut så kom jag fram.

 

Kändes helt ok att mer eller mindre direkt skicka barnen i säng och sedan bara ligga i soffan och se på film under tiden som jag väntade på att föräldrarna skulle komma hem. Lättförtjänta pengar om man säger så. Sötmamman hade köpt lite chips och grejer till mig också, otroligt gullig familj haha! Två fina hundar hade dom också. Lilla Mac som ni då fick se tidigare låg med huvudet i mitt knä i princip hela kvällen haha.

 

Såg det här på TV i fredags. Kände igen samhället och den där maten så mycket, men det kopplar inte riktigt vilket land det rör sig om. Någon som vet? ;)

 

 

Vi jobbar så mycket vi kan med denna häst. Vi verkar göra framsteg varje dag. Första gången jag red så tog vi det otroligt försiktigt och det gick bra. Andra gången med lite högre krav så flög jag av, tredje gången försökte han slänga av mig men jag satt kvar. Idag gick det bara bra igen, trots att jag satte lite högre krav på honom än första gången jag red (duh). Så detta går framåt verkar det som, han lär ju ha kvar några damputbrott i sig, men han är så fin så det gör inget. Tog några bilder på honom idag då Gill longerade honom.

 

 

 

 

Nu har ju jag återigen helg, helt fantastiskt med 3 dagar jobb och 4 dagar ledigt. Inte första gången i livet jag har det så heller (hej första året på stylist med spa), vilken lyxfia jag är. Så jag inledde denna dag med att käka russin ute i solen (sjukt random, jag vet). Sedan red jag Billy the kid som med alla medel försökte slänga av mig, tills han då lugnade ner sig. Haha han slängde sig till höger och vänster, typ halvbockade och varvade det med att stegra. Förstod faktiskt inte ens själv att jag satt kvar. Sedan insåg han att det inte gick att få av mig idag, så då blev han en snäll häst igen. Han har blivit lite förstörd av sin tidigare ägare så han litar inte alls på sin ryttare, så Gill brukar longera mig och så rider jag med i princip obefintliga hjälper. Ska bli spännande att se vad han är för häst om ett år när jag fått jobba mycket mer med honom.

 

Sedan tog jag in tre hästar för att Gill hade en lektion på eftermiddagen. Gjorde i ordning dem och hjälpte sedan till med att leda på själva lektionen.

 

 

Har nu bokat resan som ska ta mig till Tokoroa där Emma bor. Bussen bär av den 2 augusti (är det redan bara en vecka kvar till augusti? Fyller jag verkligen 20 om bara tre veckor? Helt sjukt ju) och jag längtar sjukligt mycket. Vi har torsdagkväll, fredag, lördag och söndagmorgon att härja runt där uppe. Det ska bli galet kul och vi får se vad vi hittar på! :)

Jag och bruden tidigare i år när vi drog till Barcelona mitt i allt!

 

Alltså det här är verkligen världens goaste hund. 

 

 

Glömde att blogga om detta. Men vi handlade lite igår kan man säga... hahaha. Det finns en affär 1-2 mil bort som har otroligt låga priser, så i det här huset gör man bort mathandeln en gång i månaden. Tjejen bakom oss i kassakön petade mig på axeln och ba "Ursäkta för att jag är så nyfiken, men hur länge ska det där räcka? en vecka?! Hur många barn är ni i familjen?" Hahaha. Två barn, en månad, punkt.

Idag skulle jag rida min unghäst Billy för andra gången (tog en liten sväng fram och tillbaka till stranden igår tillsammans med Gill och hennes häst Moose). Det gick väldigt bra till en början, men ni vet ju hur det är när vårkänslorna kommer i alla varelser (ja det börjar bli vår här nu), så han gjorde någon vacker piruett/bock/sprutt-grej och jag gjorde någon typ volt-aktig sak ner på backen. Det blev nästan så att jag landade på fötterna, men inte riktigt. Hade varit förbannat snyggt ifall jag kunde stå kvar, men näe. Så jag hamnade med rumpan i marken och Gill som longerade Billy fick fina brännsår av longeringslinan i handen. Förbaskade häst haha! 

 

Inför denna lilla minifestival som var ikväll också så gjorde jag även Gillians make up. Hon såg att jag hade sminkat mig och sken upp som en sol och frågade om jag kunde sminka henne också. Givetvis, man behöver ju alltid träna! Så nu hädanefter har vi ändrat mina arbetstimmar så att jag börjar klockan 6 på morgonen för att fixa henne innan jobbet ;) Nejdå, men jag har en känsla på att jag kommer få sminka lite mer i mina dagar här haha! Det var för övrigt första gången hon blev sminkad av någon över huvudtaget. Coolt ey?

 

Denna kväll var det dags för paraden med ljuslyktor. Barnen har sett framemot detta sedan de gjorde sina ljuslyktor för.. två veckor sedan? en vecka sen? minns ej, men ni minns.. när vi satt och pysslade lite? Ikväll var det dags och det såg ut lite som bilderna beskriver nedan. Trodde ärligt talat inte att det fanns såhär mycket folk i denna lilla håla, men alla var väl förmodligen ute nu när det väl hände något. Hela grejen hölls i för att fira att deras "main road" är färdig nu. Haha sött va?

 

Haha, min första teckning från ett barn någonsin tror jag? Känner mig hedrad.

 

Det har blivit mitt ansvar att hänga med Olivia när hon har gymnastik. Så igår såg det ut lite såhär, spännande haha...

 

 

Välkomstkommittén!

Världens goaste schäfer har vi då här. Trots att det varit årets pissväder här i några dagar så vägrar han stanna inne i tvättstugan för att vara skyddad från blåst och regn. Han vill istället stå utanför dörrarna här på altanen för att hålla koll på mig inne i huset, som på näst sista bilden. Tur det ifall att jag skulle bli dödad av dammsugaren eller något. På kvällarna kommer han och lägger huvudet i ens knä för att mysa lite. Sjukt go! Namnet på skönheten är Lucky och ja, det är bra väder idag äntligen!! (tog bilderna nyss, förutom den sista då som togs för några kvällar sen)

 

Det var kanske inte mitt smartaste drag att ställa mig och diska timmen efter jag målat naglarna. Woops.

 

Tog lite bilder på hur det ser ut här. Skulle egentligen ha tagit förebilder också för jag har städat rätt mycket nu. Inte i mitt eget rum, men i alla fall i köket och i vardagsrummet. Det blir rätt skitigt fort med alla djur och barn som springer ut och in, fram och tillbaka.

 

 

 

Det har varit såhär fantastiskt väder precis hela dagen. Himlen har inte varit annat än totalgrå och regnet har inte vilat en sekund. Vinden ska vi inte ens tala om, trodde nästan att palmerna skulle gå av och rasa på huset. Sen får jag höra att den där vinden inte är särskilt hemsk, utan när det är västliga vindar så blåser det så hårt att hela huset gungar haha! Ser fram emot det då. Eh, not.

Kom på ett inlägg som jag helt har glömt bort att göra. Allt som hände under min resa hit till Nya Zeeland. Det var ju helt otroligt. På varje ny flygplats jag hamnade på (det var ju några stycken), så var det självklart någonting som skulle hända. Vissa gånger positiva saker, andra mindre positiva. Förutom i Singapore eftersom det bara var som någon slags mellanlandning och vi inte behövde gå någonstans. 

 

Började i alla fall i Umeå runt 8-tiden. Jag blir incheckad på mina två flyg ner till Frankfürt (UME-ARN, ARN-FRA), men därifrån skulle jag fixa boardingkorten vidare till Wellington. Jag blev tillsagd att när jag kommer till Frankfürts flygplats så MÅSTE jag hålla mig i samma terminal och bara hitta antingen en Qantas-disk eller British Airways-disk eftersom de samarbetar. Jag checkade in mitt bagage, fick lite papper som jag skulle visa upp när jag skulle boarda de nästkommande flighterna. De stod dock och grejade med dessa papper i kanske 40 min? I säkerhetskontrollen blir jag självklart slumpmässigt utvald för att kollas lite extra på. Men detta är Sverige så det tar inte så vidrigt lång tid.

 

Kommer till Arlanda, har lite grejer jag måste fixa där. Som att ta ut lite NZ-dollar, köpa en adapter så att jag kan använda mina elektriska saker här, kollade runt i butiker och grejer eftersom jag hade 6 timmar att döda helt själv. Blev givetvis ett besök på Starbucks också. Sprang på mr Stefan Holm faktiskt och när jag sedan gick och skulle köpa värktabletter (just in case), så säger killen i kassan "det strålar verkligen om dig!". Det går att nämna att jag hade världens fulaste kläder (tänkte mest på bekvämlighet eftersom jag skulle resa i fan 48 timmar), jag kände mig skitful eftersom jag inte hade ett enda litet spår av smink i ansiktet, håret var uppsatt i en slarvig knut osv. Men tack, jag blev lite glad i alla fall! Nåja, efter hur lång väntan som helst - vidare mot Tyskland.

 

Äntligen framme i Frankfürt. Här tänkte jag på att absolut inte lämna terminalen eftersom det var det de hade sagt i Umeå. Jag skulle bara hitta en Qantas eller British Airways-disk. Det är gult överallt och det står Lufthansa på precis varenda skylt över hela jävla terminalen. What the..? Jag går och frågar en Lufthansa-tjej och hon börjar skratta och ba "ja då har du en liten bit att gå. Först går du dit bort till höger och så får du gå ett tag tills du kommer ut till entréhallen, sen ska du följa bokstaven D fast egentligen ska du till E tills du kommer upp för en trapp, därifrån ska du ta tåget (haha Kajsa, samma tåg som vi tog när vi skulle till USA ju) till terminal 2 och sen måste du gå ner till checkin-diskarna och så kommer du se Qantas längst bort till höger". Ja men just det, inte fan skulle jag lämna terminalen - nej nej!
Efter en promenad/tågtur på sisådär 45 minuter kommer jag äntligen fram till en Qantas-disk som checkar in passagerare som ska med flighten mot Singapore/Sydney. Puh. Går dit och lämnar fram bokningsreferens m.m.  Killen bakom disken kollar på mig och "eh.. du måste ju ha en hemresa inbokad, vilket du inte har. Du får bara stanna i Nya Zeeland i tre månader annars kommer du att bli utslängd."- Stressmoment 1. Jag står där som ett frågetecken, och säger att "jag har visst en hemresa inbokad i Juni. Och jag har ju visum så att jag ska få stanna längre, titta här!". Lämnar fram visum och så ler han bara "men det var ju den här jag ville ha!! :)" MEN SÄG DET DÅ. hahaha.

Seeen börjar han tjata om bagagenr. Jag antog att det inte var bagagetag:arna eftersom de var på första sidan i passet och jag trodde att han hade sett dem eftersom han bläddrat igenom passet ca 4 gånger. Hur ska jag veta bagagenr?! Han bläddrar fram och tillbaka i mitt pass, tänkte att det var något som de i Umeå skulle ha klistrat in nånstans, han bläddrar igenom typ 4 gånger till och frågar återigen efter bagagenr - stressmoment 2. Men jag visade honom tag:arna i alla fall och återigen säger han "men det var ju precis det jag ville ha :)" GÅ OCH DÖ, kolla passet ordentligt då för fan. Hahaha. Sen var det bara att gå till gaten och jag tog mig vidare till Singapore.

 

Singapore var bara en mellanlandning, skulle åka med samma plan och i princip med samma personer till Sydney. Så vi landade vid och kom in till samma gate där vi sedan skulle åka ifrån igen. Planet skulle bara tankas, städas och fyllas på med mat och sånt. Så jag hade tre timmars dö-tid där också. När jag besökte Evelina nere i Göteborg, som då har jobbat som barnflicka åt en familj där nere, så gav mamman i den familjen mig typ 40 singapore dollar eftersom de hade de pengarna över från deras resa dit. Så sjukt snällt, det fick bli en god matbit eftersom jag inte är så pigg på flygplansmat och därmed inte hade ätit särskilt ordentligt på över 15 timmar. Har dock större delen av pengarna kvar. Kanske blir Singapore igen på hemresan haha, en till matbit maybe? ;)

 

Äntligen framme i Sydney. Blev helt varm i kroppen av bara tanken att vara i Australien. Australien och Nya Zeeland har jag på något vis drömt om i hela mitt liv, så trots att jag inte sovit en blund på över två dagar så kändes det helt underbart. Jag skulle dock in till en ny terminal = ny säkerhetskontroll. Vem tror ni blir fakking slumpmässigt utvald... IGEN? hahaha. Och nu är det inte Sverige, det är Australien mina vänner. Så jag går igenom metalldetektorn, och det går jättebra, inget piper eller så. Sen när jag får igen min väska och sådär så kommer en stor, medelålders man fram till mig och håller fram ett papper som han ber mig att läsa. Där står det att jag är random selected och dom ska kolla det och det och det och ifall jag vägrar så slutar min resa där och då. Ja, vad ska jag göra? Säger såklart att det är ok. Han tar en pinne med en papperslapp på och drar över mina kläder (väldigt noga), han ber mig öppna min väska och börjar peta runt med pinnen där också (ännu mer noggrant). Pappret som satt på pinnen stoppar han in i en maskin som börjar pipa en massa (trodde typ att jag hade fått droger eller något på mina kläder hahaha). Sen säger han "ok, en tjej kommer att visitera dig nu", tänkte direkt ba men guuud... tänk om jag måste klä av mig och grejer... snälla snälla snällaaaa jag vill inte. Men det var inte det, tack gud. Så hon kände bara som vanligt haha. Så jag klarade det testet också. Hela den säkerhetskontrollen tog kanske 40 min.

 

Sen fick jag vänta några timmar till på mitt flyg till Wellington. Började läsa Sofi Fahrmans bok Elsas mode på planet mot arlanda, som jag då läste ut precis innan boardingen mot Wellington, snacka om att man har haft tid att läsa då hahaha. När vi sedan ska boarda flighten mot Wellington så funkar inte mitt jävla boardingkort. Nähepp. Så jag får gå till en annan disk där hon börjar ringa några samtal och hon snackar om någon jävla senare flight och allt möjligt. Jag var nästan påväg att bryta ihop där, ska jag verkligen behöva vänta ännu mer?! Så kollar hon på mig och säger typ "alltså vi har tyvärr ingen fönsterplats, den platsen har blivit dubbelbokad, men går det bra om du sitter mot gången? Annars har vi ett plan som går imorgon kl blablabla." Var det det som var problemet? Jag har ju inte bestämt vart jag ska sitta, klart jag sitter vid gången om det ska vara så, vad tror du kvinna?! hahaha. Lättnaden där.

 

Så ja, efter det var jag framme i Wellington. Finally. Men här vill de ha koll på vad man har i bagaget och eftersom  jag har massa ridutrustning med mig så ville de öppna min väska och spana in grejerna. Hade tvättat alla kläder och diskat ridskorna och allt (finns ju bevis på det på bloggen!!), men trots det så tog de mina skor och sporrar och diskade dem en gång till. Sen var det lugnt. Så det hann hända mycket på mina två dagar på resande fot. Är glad att jag inte behöver göra något liknande på minst ett år. 

 

Är mäkta imponerad om någon orkat läsa hela det här inlägget också ;) puss.

 

Vi drog iväg ett gäng för att kolla på en ponny som kommer hit antingen för att tillhöra Gillian, annars för att tillhöra en av hennes ridelever. Kvinnan som äger hästen hade världens sötaste hundar som såg ut som en korsning mellan greyhound och typ collie? Sjukt mysiga i alla fall, fick till ett sött foto med tre av gotjejerna som varit här under tre dagar. Nikita, Sophie och Hanna sen har vi Smith och mrs Jones. Dåligt väder har det varit idag också, som ni kanske ser på himlen!

 

Ja, för nästan två veckor sedan så drog jag ju ut med kameran en sväng för att fota. Insåg när jag sedan kom in igen att kamerasladden låg hemma i Umeå och sov så sött. Idag kom den däremot fram i ett finfint kuvert tillsammans med svenskt godis, några shorts jag köpte dagen innan jag åkte och glömde ta med mig, en tidning och ett litet meddelande från mamma. Sjukt sött var det, tack mamma! Här kommer i alla fall lite bilder på gården och på de flesta djuren. Ska försöka få lite fina bilder på varje enskilt djur så kan jag presentera dem här haha! Det finns ju några stycken om man säger så... Tänka sig att jag skulle bli bonde...

 

 

Tre extra barn sover över här ikväll. Ridläger ni vet. Vi har också två barn som tillhör huset, samt fyra hundar och en katt. Lycka till att hålla en lugn och sansad stämning säger jag bara.

Lillskruttan som är otroligt gravid (vi får valpar om exakt en vecka yay!!), gillar det här med att skita ner sig. Så idag hamnade hon minsann i duschen. Inte lika kaxig där som i lerpölarna.

 

Fortsätter att lära känna den nya Billy i mitt liv(haha), så vi var ute på en till liten promenad idag med de andra hästarna. Däremot så fick han ha på sig sadel och träns (tog bort tyglarna dock, och behöll grimman under så jag lättare kunde leda med grimskaft). Vi tog en till sväng förbi ån och hästarna tyckte det var otroligt kul även idag. Kikade lite på en mumifierad (inte särskilt planerat) råtta också som låg i en av boxarna. Harrold heter han.

 

 

 

Har läst lite överallt på facebook att underbara paradise hotel danmark har en till säsong att bjuda på. Så jäkla underbart alltså! Nu kör vi.

Har börjat lära känna hästen som kommer att vara min under den här tiden. Det är en finfin liten 3årig grabb vid namn Billy. Pga. att Gill (som då annars ridit honom) bröt nyckelbenet för några månader sedan så har han bara fått stå nu i tre månader. Så idag tog jag in honom och borstade honom ordentligt, han var ett litet dammoln innan, som jag nu gjort skinande ren ;) På söndag blir det att börja rida! Detta ska bli spännande!

 

 

Alltså den här dagen är bara så grym. Vill ni veta varför? JO, för att jag har köpt ansiktsrengöring, peeling, wipes som man tar bort smink med och ansiktskräääm. Har inte haft det på typ två veckor. Två veckor = en halv månad?! Har duschat och passat på att peela ansiktet järnet nu. Så ansiktet är lenare än en babystjärt för tillfället, önskar att jag kunde låta er känna.. för det är helt SJUKT vad len jag är i ansiktet. Hahaha. Nu kan jag ju sminka mig till och med, eftersom jag har någonting att tvätta bort sminket med!! partehey. Taggadtjej.se.nz? Oja!

 

..När jag bara rullar fram i min lilla röda Toyota från stenåldern ;) Fattar ni hur skumt detta är eller?

 

Här verkar det vara så att när "vinterlovet" är över så har man en stor ljusparad där alla barn gjort sina egna, personliga ljuslyktor. Så idag drog jag, barnen och pappan Chris till en typ fritidsgård för att göra detta. Vi kom hem med hela fyra ljuslyktor (jag hjälpte bara Olivia med sina, var inte på pysselhumör, annars hade jag visat upp min ^^). Rätt rolig grej faktiskt. 

 

Har länge varit frestad att fila naglarna till klor och den senaste tiden har jag också suktat lite efter mer naturlig färg på naglarna. Så idag när jag fick massa tid över helt plötsligt så satte jag mig och pysslade med detta. Det kommer bli ännu snyggare när jag fått längre naglar, can't wait! Nagellacket är Charlotte från MUS.

 

Idag var äntligen den sista dagen för barnen. Så nu är det bara tre småbarn kvar här hemma, varav två bor här. Helt fantastiskt måste jag säga. Vi har haft strålande väder hela dagen och mitt i allt började det regna trots allt solsken, jag trodde först att hela min kropp hade somnat/fått sockerdricka men sen såg jag mot ett träd att det faktiskt var regndroppar. Väldigt skumt, men grymt skönt. Det har varit så galet varmt idag. Man vet verkligen inte hur man ska klä sig här alltså. Vädret svänger om sjukt snabbt. 

 

 

 

Den här söta lilla krabaten är på besök i tre dagar och hittade en myskompis i mig. Som vi alla vet är jag sämst på att säga nej till djur, och jag tycker så synd om denna sötnos eftersom han är hela 15 år och går runt och skakar för att han fryser hela tiden. Haha lillsnutten, jag fick värma honom och tillslut så värmde han mig också. Helt underbart i detta kalla hus!

 

 

 

Grisarna och fåren får alla icke-kött matrester (köttet går till hundarna) så idag fick jag ta mig en sväng förbi deras hage och slänga ut det. Otroligt underhållande faktiskt. Storgrisen, aka Porky, låg och sov och märkte inte att jag slängde ut maten så jag fick gå runt i halva hagen innan jag hittade honom sovandes i ett litet skjul. Jag viftade med plastpåsarna och petade lite på honom, då jäklar satte man fart mot maten! Det finns inte en gång den grisen går snabbt, förutom när det gäller mat förstås. Kan inte sluta skratta när jag är i den där hagen alltså.

Idag var dagen vi skulle dra till stranden, självklart är det dagen med absolut sämst väder. Sekunden vi fått in alla hästar i stallet så öppnar sig himmlen och det bara öser ner regn. Det sög ju. Det blev en liten hästens delar/sadel/träns-quiz och sedan gjorde vi iordning hästarna och hoppades på att regnet skulle ha gett upp när vi var klara. Nepp. Så vi tog av tränsen, gick in i huset och åt lite lunch och vips slutade det regna. Då blev turen till stranden av ändå!

 

Inget regn på hela turen, det blev nästan lite varmt till och med! Illa haha. En tjej flög av också, men man måste ju trots allt ramla av minst 100 gånger innan man kan kalla sig för ryttare. Jag bjuder på fler bilder av stranden när det är bättre väder och jag har en bättre kamera.

 

 Här har vi lite bilder från dagen. Ridlägret fortsätter och ja, idag smet även en söt liten ponny upp på husets veranda (eller vad man ska kalla det). Så lilla Luke sprang upp för trappen och jag drog honom ner för trappen inte en, utan två gånger. Han sprang sen upp för en tredje gång, och då orkade jag inte bry mig.. men han tog sig ner själv sen igen! Så det där att hästar kan gå upp för trappor men inte ner, är bullshit. Så länge det är en liten trätrappa så går det ju helt ok uppenbarligen ;)                                                                                                        

 

 

 

 

Usch, det blev en hemsk kväll igår! Jag var helt slut efter att ha tagit hand om småbarn på ridläger, så jag slocknade vid 20-tiden. Ni kan ju tänka er vilken fantastisk djup sömn jag hamnat i där runt 23-snåret.... Då vaknar jag av att hela rummet skakar och att alla grejer bara smäller i väggarna. Den värsta jordbävningen på 120 år kom på besök i Otaki. Eftersom det bara var min fjärde kväll här så förstod jag först inte vart jag var, jag trodde att jag vaknade upp i en konstig dröm där allting bara gungade. Så sängen for fram och tillbaka in i väggen, bokhyllan velade mellan att stå kvar eller att falla över mig, TVn höll på att hoppa ner från TV-bänken och så vidare. Sen insåg jag ju att det var en jordbävning som härjade, men jag låg som paralyserad och förstod inte vad jag skulle göra. Fem-tio minuter senare så slutade det och jag började smsa runt till mina svenska vänner och föräldrar som då tack och lov då var vakna pga. tidsskillnaden. Jag smsade lite för att lugna ner mig och tillslut var jag så pass lugn att jag återigen kunde somna.

 

Enligt Richterskalan (anger styrkan hos jordbävningar), så var denna jordbävning en 7a (max på denna skala är 9, så ni kan ju tänka er..). Detta anses vara en större jordbävning som kan orsaka stor skada, som TUR var så var den väldigt djupt ner under havet precis utanför kusten här så den orsakade varken skada eller någon tsunami. Puh. Hade ju varit lite drygt att behöva fly pga en tsunami när man precis anlänt till sin slutdestination som man fasen längtat till?

 

Vi är verkligen bortskämda i Sverige som slipper tänka på sånt här. Men det är ju ändå grymt att man fått uppleva något sånt här, i alla fall nu när det gick bra. Så efter detta så får det faktiskt vara nog! Jag vet vad det innebär nu :)

 

Eftersom barnen här på Nya Zeeland nu har vinterlov (går ju inte att kalla jullov, skumt), så har vi här på beachbrook stables lite lovaktiviteter. Så idag har vi haft 8 barn här som har fått leka lekar, tagit hand om djuren, ridit, kollat på när veterinären fixade tänderna på Moose, lekt ännu mer och sedan varit ute på godisjakt. Jag har varit på G precis hela dagen från klockan 8. Jag börjar fasen bli lite seg nu ;) Och alla ska sova över. Kan ju nämna den grejen också.

 

 

 

 

 

 

 

Idag har jag minsann bara lallat runt känns det som. Jag har börjat jobba och allt jag gjort idag är att röja upp lite överallt och sen bara njutit av solen och alla djur här. Jag trivs verkligen såhär långt, kan dock behöva lite stadsliv snart haha! Bara se en affär skulle vara kul ;) Får be om att få hänga med och handla nästa gång kanske.

 

 

 

Jepp, blev less på mitt gula nagellack (visade jag ens upp det här?.. aja kolla instagram om ni har det) så jag målade över det med en neon grön färg från American Apparel. Älskar knalliga naglar, it's awesome!

Eftersom jag är så beroende av att mysa med djur så har djuren blivit lite kära i mig nu efter dessa två dagar. Så fort jag sätter mig nånstans så följer denna lilla krabat efter och lägger sig såhär. Mina händer är ju upptagna med datorn, men inte tusan är fötterna det! 

Han ligger och snarkar också. Otroligt vackert.

 

Ska ju inte ens skämta om hur jetlaggad jag är för tillfället. Trots mina fantastiska 11,5 timmar till sömn inatt (gick och la mig vid 19, vaknade halv 7), så är jag så stört jäkla trött nu. Men vi sitter och tittar på the Big bang theory nu så jag kanske kan skratta mig till pigghet. (är btw 10 timmar före er folks, så klockan är alltså 19.34 nu)

 

Idag har jag i alla fall fått se mig runt här på gården och om jag säger såhär.. det är stort! Jag började också packa upp min packning denna morgon och barnen blev helt till sig när de fick se allt smink och alla nagellack. Så både pojke och tjej sprang omkring med smink lite överallt i ansiktet och nagellack över precis hela händerna. Amazing.

 

Det hände sjukt mycket under resan, hade hjärtat i halsgropen nååågra gånger. Tyskland alltså, dom är vidriga på både Frankfurts och Düsseldorfs flygplats. Visst, dom är sjukt noggranna, så det är ju bra, men jag blir så jäkla stressad av det. Då är jag inte den som stressar mycket heller haha!

Först sitter en kille där och säger typ "du måste ju ha ett pass från Nya Zeeland om du ska få stanna mer än tre månader". What.. the... fuck? Vem fan har ett sånt pass om de inte ens är därifrån? Eller bor där permanent? Så jag räckte fram mitt visum lite försiktigt och då gick det bra. Jag menar snälla, fråga efter pass ELLER visum då? Sluta skrämma små svenskor som vill iväg till andra sidan jordklotet.

 

Sen kan jag berätta om resten en annan gång. Bjuder på lite bilder sålänge.